Dagen tar aldrig slut, för jag kan inte sova

Jag satt ensam i rummet.
Jag och min serie.
Det kändes som förr.
Som att det fortfarande är mitt liv.
Är det?
Jag glömmer bort tiden.
 
Blir aldrig trött och längtar till helgen.
Vill umgås och skratta.
Må bra.
 
Varför är veckorna så långa?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
a:link { text-decoration: none; } a:visited { text-decoration: none; }