ewenittiotre -

Spelar gitarr.

Tappar plektrumet.

Tar upp det.

Lägger på Jace Everett - Bad Things och dansar.

Grym låt.

Jag är osammanhängande.

Om Gud finns vill han att jag ska vara ful just nu. Tack.

Och jag vill se musikalen Allt eller inget.

Kallt.
Kroppen ropar efter värme.
Men himlen är fin.
Ibland önskar jag att jag bodde granne med månen.

Ord är känslor. Precis som man säger dem.

Jag älskar dig. Stor känsla.

"Tänk efter vad du skriver".

Jag hade ett speciellt häfte i pulpeten i högstadiet på 7:an.

Längst under alla böcker och andra häften.

I det skrev jag privata saker.

Det stod LÄS INTE, med stora, tjocka bokstäver på det.

Bokstäverna nästan ropade åt en när man såg på dem.

Men det kom en dag när någon hittade mitt häfte,

och läste det. (Jag förstår inte hur personen i sig hade

orkat gräva så jävla mycket i min pulpet)

Personen blev besviken. Men glömde bort det med tiden.

Kanske för att bokstäverna ropat åt personen.

Jag frågade aldrig.